TEIR, Grels 

(1916–1999) 

Minister, riksdagsman, generaldirektör 

Grels Teir föddes i Sydösterbotten och verkade i ett kvarts sekel som riksdagsledamot närmast för det svenskspråkiga mellersta Österbotten. Han var under 1960- och 1970-talen en av Svenska folkpartiets namnkunnigaste politiker. Teir var fyra gånger minister och verkade efter sin karriär som riksdagsman i ett årtionde som generaldirektör för Statskontoret. 

Grels Teir tog studentexamen 1934 vid Svenska samskolan i Gamlakarleby, avlade högre rättsexamen 1944 och fick vicehäradshövdings titel 1947. Teir, som genast efter kriget 1944 började sin bana som advokat i Gamlakarleby, invaldes första gången i riksdagen 1951 och därefter vid samtliga riksdagsval ända till mitten av 1970-talet. År 1959 utnämndes han till direktör för Helsingfors aktiebanks kontor i Gamlakarleby, en tjänst som han på grund av sina politiska uppdrag inte hann sköta i någon större utsträckning. 

År 1964 utnämndes Teir för första gången till ledamot av statsrådet, då han blev minister för kommunikationer och allmänna arbeten i Johannes Virolainens borgerliga majoritetsregering. Som ansvarig för utvecklingsområdena lade han grunden för den finländska lagstiftningen för utveckling av näringslivet inom glesbygderna. När Mauno Koivisto i mars 1968 bildade sin första regering utsågs Teir till handels- och industriminister i den. Den gången fick han dessutom fungera som nordisk samarbetsminister. I Koivistos regering fick Teir sköta det utrikespolitiskt besvärliga Nordek-projektet, som syftade till en utvidgning av det nordiska ekonomiska samarbetet. Projektet föll 1970 på grund av motstånd från Sovjetunionens och president Urho Kekkonens sida. Teir lät anteckna sin avvikande ståndpunkt om nedläggningen av projektet i regeringens protokoll. 

Teir blev tredje gången minister i september 1972 i Kalevi Sorsas första regering. Rafael Paasios socialdemokratiska minoritetsregering beredde plats för en av centerpartiet och socialdemokrater bildad majoritetsregering i syfte att underteckna Finlands avtal med European Economic Community (EEC). Även i denna regering fick Teir den med tanke på EEC-avtalet viktiga portföljen som handels- och industriminister. På grund av politiska meningsskiljaktigheter lyckades regeringen emellertid inte underteckna EEC-avtalet under Teirs tid som minister, från början av 1973 utnämndes han till tjänsten som generaldirektör för Statskontoret. 

Teir efterträdde som generaldirektör den pensionerade Esa Kaitila. Utnämningen skedde vid en tidpunkt då de reformer som den föregående generaldirektören fått till stånd skulle förverkligas. Statskontorets uppgiftsområde hade utvidgats genom en organisationsreform 1972, då ämbetsverket även fick i uppgift att utveckla den statliga betalningsrörelsen och den centrala bokföringen. Det föll på den nye generaldirektören att genomföra dessa reformer. Under Teirs tid som generaldirektör övergick Statskontoret också till datoriserad bokhållning, vilket var en av de största förändringarna i ämbetsverkets historia, som 1975 fyllde ett hundra år. 

Vid sidan av uppdraget som generaldirektör skötte Teir sitt riksdagsmannaskap till slutet av mandatperioden. Under sin tid som generaldirektör behövdes han ännu en gång som minister, när Keijo Liinamaas regering utsågs strax innan Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa sammanträdde i Helsingfors, sedan Sorsas regering fallit i juni 1975. I denna tjänstemannaregering satt många kända politiker i likhet med Teir. Teir blev andre social- och hälsovårdsminister och han skötte även den nordiska samarbetsministerns uppgifter. Liinamaas regering blev kortlivad, den fick redan i november 1975 ge plats för Martti Miettunens s.k. nödlägesregering. 

Som politiker har Grels Teir karaktäriserats som ansvarsmedveten och beslutsam. I synnerhet i hans hembygd i Österbotten syntes beslutsamheten i hans envisa drivande av talrika projekt i landskapet ända till ett positivt slutresultat. Sålunda har många av landsvägarna i Österbotten kommit till tack vare Teirs aktiva verksamhet och han var också en central påverkare när Metsä-Botnias cellulosafabrik grundades på 1970-talet i Kaskö. 

Efter sina perioder som minister koncentrerade Grels Teir sig på att sköta sitt värv som generaldirektör samt talrika samhälleliga förtroendeuppdrag. Han var med i organisationer inom brandskyddsverksamheten, bank- och försäkringsvärlden, turismen, kulturen, det nordiska samarbetet och utvecklingsbiståndet. Ett centralt tema för alla hans aktiviteter var att förbättra och utveckla förutsättningarna för företagsamhet. Dessutom intog såväl sportfiske som fotboll en väsentlig plats i hans personliga intressesfär. Teir var även känd för sin humoristiska ådra och i hans sällskap trivdes man antingen i sångens tecken eller som åhörare av hans omfattande förråd av anekdoter. 

Mikko Uola 

Grels Olof Teir, född 26.1.1916 i Lappfjärd, död 23.6.1999 i Helsingfors. Föräldrar bankdirektören Frans Viktor Teir och Hilja Olivia Hannelius. Gift 1950 med folkskollärarinnan Zaida Doris Häggblom. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Y. Blomstedt, Valtiokonttori 1875−1975. Historiallinen katsaus. Med svensk resumé, Statskontoret 1875−1975 (1976); J. Suomi, Urho Kekkonen 1968−1972. Taistelu puolueettomuudesta (1996); H. Soikkanen, L. Hyvämäki & J. Hissa, Valtioneuvoston historia 1917−1966 II. Ministeristöjen historia 1939−1966 (1977). 

BILDKÄLLA. Teir, Grels. Foto: Eero Häyrinen, 1976. Uusi Suomis bildarkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4231-1416928956837

Upp