Generalmajor Michail Michajlovitj Borodkin var 1901 på tjänstens vägnar med och förberedde upplösningen av den separata finländska militären. Han skrev också många historiska arbeten om ”gränslandets” historia, som trots sina förtjänster inte blivit kända i Finland.
Michail Michajlovitj Borodkins far, stabskapten Michail Borodkin, tjänstgjorde vid Bomarsunds fästning på Åland och gifte sig med åländskan Olivia Karolina Vikberg. Moderns nationalitet hindrade inte Michail Michajlovitj att ihärdigt förfäkta uppfattningen att Finland var tätt förenat med det ryska riket.
Michail Borodkin studerade vid Gattjinas kejserliga skola för föräldralösa och därefter vid kadettskolan. Han tjänstgjorde vid artilleriet vid den ryska division som placerats i Finland men övergick sedan till fortsatta studier vid S:t Petersburgs juridiska krigsakademi. Han var verksam som militärjurist vid olika krigsdomstolar i Vilnius, Warszawas och S:t Petersburgs militärdistrikt. På 1890-talet förordnades Borodkin till tjänst vid krigsministeriet, där han deltog i de kommittéer som behandlade den finländska värnplikten. Han satte sig grundligt in i frågorna och fick förutom de hedersbevis som följde med tjänsteåldern även ett hedersomnämnande av kejsaren samt 1899 befordran till generalmajor.
Revolutionen 1905 försvagade Rysslands inflytande i Finland, men Pjotr Stolypin, från 1906 Rysslands premiärminister, försökte återställa det. Borodkin inbjöds att bli medlem av premiärministerns kommitté för finska ärenden. Genom sina råd påverkade han de åtgärder som generalguvernör Frans Albert Seyn verkställde och vilka i Finland har kallats den andra ofärdsperioden.
År 1909 avgick Borodkin från militärtjänst, befordrad till generallöjtnant, och han utnämndes till medlem av den regerande senaten och av riksrådet.
Både på grund av familjebakgrund och tjänstebana kände Michail Borodkin till förhållandena och problemen i Rysslands grannländer, speciellt Finland. Han kunde svenska och litet finska, besökte landet ofta och studerade grundligt Finlands politiska historia, om vilken han skrev flera arbeten samt tidningsartiklar och flygblad, till en början under pseudonymen ”G. Abova”.
Borodkin inledde sin skriftliga verksamhet med att varna för att ge Östersjöprovinserna självstyre på samma sätt som Finland, eftersom det vore förödande för rikets enhet. Borodkins magnum opus är ett arbete i sex delar om Finlands historia, där han argumenterar för att Alexander I 1809 införde en egen regering i Finland men inte en separat stat. När finländarna under Alexander II:s tid fick lantdagarna började de bygga upp en egen statlig position åt sig, åtskild från Ryssland. Dess uppenbara uttryck var en egen militär skild från Rysslands armé. Så framgick än en gång finländarnas svekfullhet, som de redan visat i förhållanden till Sverige vid tiden för Anjala-förbundet.
I Kriget vid Finlands kuster 1854–1855 berättar Borodkin om hur finländare och ryssar under Nikolaj I:s tid, då Finland ännu inte sågs som en separat stat, försvarade sitt gemensamma fosterland. Den lilla broschyren från generalguvernör Bobrikovs tid beskriver dennes fåfänga ansträngningar att föra gränslandet närmare rikets övriga delar.
I Finland ansågs Borodkin angripa Finlands konstitutionella rättigheter och understödja landets förryskning. Han var väl bevandrad i Finlands historia, men på grund av hans åsikter har hans förtjänster som historiker blivit erkända först så småningom och motvilligt.
Pertti Luntinen
Michail Michajlovitj Borodkin, född 1852, död 1919. Föräldrar stabskaptenen Michail Borodkin och Olivia Karolina Vikberg.
PRODUKTION. Kriget vid Finlands kuster 1854−1855 (1905); Generalguvernör N. Bobrikoffs minne (1905); Istorija Finljandii. Vremja Imperatora Aleksandra II. S.-Peterburg (1908); Istorija Finljandii. Vremja Imperatora Aleksandra I. S.-Peterburg (1909); Istorija Finljandii. Vremja Petra Velikago. S.-Peterburg (1910); Istorija Finljandii. Vremja Jekateriny II i Pavla I. S.-Peterburg (1912); Finskije vojska pri Imperatore Nikolaje I. Vojenno-Istoritjeskij Sbornik. S.-Peterburg (1914).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Borodkins militära meritförteckning, krigsministeriets kansli, Ryska statens militärhistoriska arkiv (Polnyj posluzjnoj spisok General-lejtnanta Borodkina, sostavlen dek. 1909 goda. RGVIA).
BILDKÄLLA. Borodkin, Michail. Foto: Ateljé Nyblin, 1883. Museiverket.