Fältmarskalken Åke Tott, som Gustav II Adolf kallade ”snöplogen”, förkroppsligar på många sätt den tidiga stormaktstida krigaren: tapper, hänsynslös, stridslysten, stolt, rovlysten och oförvägen. Hans far var Henrik Klasson Tott, ägare till Gerknäs i Lojo och Sjundby i Sjundeå, och hans mor var Sigrid Vasa, dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter.
Åke Tott blev tidigt föräldralös och skickades i unga år till Uppsala, där han studerade för Johannes Messenius. I universitetsstaden blev han dock mera känd som slagskämpe än för sina studieframgångar. Redan som femtonåring drog han ut i ryska kriget. Han följde Jacob De la Gardie till Moskva, och efter krigets slut begav han sig utomlands. I fem års tid, från 1617 till 1622, färdades han i olika delar av Europa. Han tjänstgjorde en tid i den venetianska republikens krigsstyrkor, och besökte Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien, England och Nederländerna.
Efter återkomsten till hemlandet blev Tott 1623 kammarherre hos Gustav II Adolf, och två år senare utnämndes han till överstelöjtnant för det finska kavalleriet. Samma år skrevs han in i riddarhuset, varvid han lade ”af Sjundby” till sitt namn. Han utmärkte sig i strid både i Livland och i Preussen. Under kriget i Livland utmanade han sin likaså hetlevrade adelsbroder Herman Wrangel på duell, men enviget inställdes när kungen lät meddela att han skulle sända en bödel till den uppgjorda stridsplatsen för att i enlighet med lagens bud avrätta en eventuell segrare. I slaget vid Grebin 1627 besegrade Tott en mångfalt starkare polsk styrka, och Gustav II Adolf dubbade honom därför till riddare inför en uppställd här. Efter detta kallade Gustav Adolf också Tott för ”snöplogen” då han som en sådan röjde väg för andra.
Tott utnämndes till riksråd 1630 och befordrades samtidigt till generalmajor. Han följde när Gustav Adolf drog ut i krig till Tyskland, och hans bana i Tyskland blev lysande. Redan 1631 befordrades han till general av kavalleriet och till fältmarskalk. I slaget vid Breitenfeld ledde han tillsammans med Torsten Stålhandske det finska kavalleriet, och efter detta sändes han med en egen fördelning att erövra norra Tyskland.
Fälttåget lyckades väl, Tott fördrev fienden från Pommern, Mecklenburg och Niedersachsen, samt erövrade Hamburg. Han råkade emellertid också i gräl med vänligt sinnade tyska småfurstar, liksom med det svenske ombudet Adler Salvius som sänts ut av Gustav Adolf. Sedan Gustav Adolf stupat vid Lützen 1632 blev Tott del av det följe som beledsagade kungens lik till Sverige. Hans krigarbana var därmed avslutad; de många striderna hade tärt på hans hälsa och han klarade inte längre fältlivets påfrestningar. I Sverige deltog han i riksrådets arbete och blev känd som motståndare till Axel Oxenstierna.
Med hjälp av pengar från sitt krigsbyte omvandlade Tott sin gård Ekolsund i Uppland till en storslagen herrgård. Han var tidvis bosatt där, tidvis på sina egendomar i Finland. Som länsherre var han sträng och fordrande. Förutom Sjundby gård i Sjundeå hade han ärvt herrgårdarna Gerknäs i Lojo, Liuksiala i Kangasala och Lavila i Eura. År 1626 fick han som förläning säterierna vid Vuojoki i Euraåminne samt gårdarna Irjante och Lavila. Han erhöll också Leals län i Livland.
Tott, som var född inom högadeln, gifte också in sig i Sveriges mäktigaste ätter. Hans första gemål, Sigrid Bielke, var dotter till Nils Bielke och Ingeborg Oxenstierna, hans andra hustru var Christina Brahe, som överlevde sin man med många år (hon avled 1684). Trots att han var gift två gånger fick Tott endast ett barn, sonen Klas, vars barn dog som små.
I juli 1640 avled Åke Tott av komplikationer från sin gamla krigsskador, och fick en ståtlig begravning i Åbo domkyrka. Det kapell som tidigare varit dedicerat till den helige Laurentius togs i bruk för släkten Tott, och där uppfördes ett av tidens ståtligaste gravmonument i svartvit marmor.
Veli-Matti Syrjö
Åke Henriksson Tott, född 4.6.1598 på Gerknäs i Lojo, död 15.7.1640 på Lavila gård i Euraåminne. Föräldrar Henrik Klasson Tott och Sigrid Vasa, dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter. Gift 1628 med friherrinnan Sigrid Bielke, 1638 med grevinnan Christina Brahe.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. H. Laaksonen, Per Brahes kulturtraditioner. Per Brahe d.y. på resa. Åbo landskapsmuseum, utställningskatalog 33 (2004); A. Luukko, Suomen historia VIII. Suomen historia 1617−1721 (1967); L. Rosander, Sveriges fältmarskalkar. Svenska fältherrar från Vasa till Bernadotte. Lund (2003); Sveriges krig 1611−1632. Stockholm (1936−1938); G. Wetterberg, Kanslern. Axel Oxenstierna i sin tid I−II. Stockholm (2002); L. Ericson Wolke, Åke Tott eller bilden av en general under 1600-talet. Finsk Tidskrift 2/2006.
BILDKÄLLA. Tott, Åke. Litografi. Foto: E. Laakso, 1952. Museiverket.