Mamsell Eva Falck blev bland Åboborna känd som traktör och värdshusvärdinna mot slutet av svenska tiden. Hennes verksamhet var inrymd i representativa byggnader som Brinkalahuset och överste Pinellos hus. I anslutning till trakteringen logerade hon resande med högre anspråk på bekvämlighet.
Eva Falck anlände till Åbo 1794 och bodde i staden till sin död 1810. Hon hade uppenbarligen haft någon form av krog redan i Stockholm och fortsatte nu sin verksamhet i Åbo. Åren 1800 och 1802–1803 hade hon värdshus i Brinkalahuset, som ägdes av handelsmannen Josef Bremer. Eftervärlden känner huset bäst som den byggnad från vars balkong en företrädare för Åbo stad utlyser julfriden varje julafton. Brinkala var närmast avsett för högreståndsresenärer, trots att bl.a. Henrik Gabriel Porthan klagade över att stenhuset, som var byggt i slutet av 1700-talet, var otrevligt kallt.
Eva Falck hyrde ut uppvärmda och prydliga rum till resenärer för en dag, en vecka eller en månad. I rummen fanns förutom en säng också stolar, ett bord, en byrå, en spegel, skrivdon och rena sängkläder. Hon erbjöd också möjlighet till måltider, tedrickning, baler, assembléer, pique-niquer och slädpartier. På beställning ordnade hon middagar också för stora sällskap i sin restaurang. För de fruar och herrar som inte rökte hade mamsell Eva Falck reserverat ett eget luftigt rum.
Juridiskt var Eva Falcks lilla rörelse möjlig på grund av att traktering och bespisning inte räknades som ett borgerligt yrke. På motsvarande sätt tillät lagen att stadskvinnor som var tvungna att försörja sig själva sålde kram, begagnade varor, frukter, grönsaker, korv, bakelser, tobak och klädesplagg utan att de hade borgarrättigheter.
Eva Falcks mest namnkunniga supégäster var det svenska kungaparet, kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika. De höga gästerna hade murat grundstenen till den nya akademibyggnaden i Åbo den 24 juli 1802. Samma kväll samlades majestätet och hans följe samt inbjudna gäster till en bal i Brinkalahuset intill det gamla stortorget. I festen deltog också prins Wilhelm Fredrik av Storbritannien, hovdamerna grevinnorna Frölich och Gyldenstolpe, överbefälhavaren i Finland greve Wilhelm Mauritz Klingspor, viceamiral Carl Olof Cronstedt, överstekammarjunkaren baron Bonde, biskopen i Åbo Jakob Gadolin, hovrättspresidenten i Åbo Carl Arvid Hallenborg, generalmajor Johan Fredrik Aminoff samt arkitekterna Carl Christoffer Gjörwell och Charles Bassi.
De tjänster som Eva Falck erbjöd i Brinkalahuset var av hög klass, men efterfrågan var uppenbarligen inte tillräcklig i det långa loppet. Hon avstod från värdshuset i november 1803, och det övertogs av Finska hushållningssällskapets vaktmästare Eriksson. Två små tidningsannonser avslöjar emellertid att Eva Falck fortsatte som traktör också efter åren i Brinkala. I november 1806 meddelade hon Åboborna att hon hade flyttat in i överste Pinellos hus vid Stora Klostergatan och att hon serverade måltider vid nämnda adress. Ett år senare, i oktober 1807, meddelade hon att hon flyttat till kyrkoherde Rosenbacks tidigare hus, som ägdes av handelsman Bremer, och här serverade hon dagligen frukost, lunch och middag. Hon hyrde också ut rum åt resande samt källarutrymmen åt dem som behövde.
Verksamheten i Pinellos hus var relativt småskalig 1806–1807, eftersom Eva Falck klarade sig med bara en piga. Följande år hade hon redan två pigor och dessutom hjälp av en släkting, fröken Engla Falck. Vid slutet av 1808 krävde rörelsen redan att hon hyrde ett helt hus, och hjälpredorna var fyra: Engla, Fredrika, Kaisa och Eva. Man kan förstå att hon hade behov av att utvidga; i mars 1808 inkvarterade Åbo den ryska krigsledningen och ryska truppförband, vilket uttryckligen måste ha gagnat Åbobor som hade utskänkning och tillhandahöll kost och logi. Och den ekonomiska framgången var ett faktum: enligt bouppteckningen kunde Eva Falck 1808 och 1809 ge Åbobor som var i behov av pengar betydande lån.
Eva Falck dog ogift, och av hennes bouppteckning kan man sluta sig till att hon var född i den västra rikshalvan; åtminstone bodde hennes närmaste släktingar i Göteborgstrakten. Eva Falck kom uppenbarligen från borgerskapet, eftersom de släktingar och deras makar som nämns i bouppteckningen hade yrken som grossist, kapten i handelsflottan, bruksbokhållare och byggmästare.
Att Eva Falck var traktör framgår endast av sex tidningsannonser från åren 1800–1807. Husförhörslängderna, historieböckerna, bouppteckningen, mantalslängderna, taxeringslängderna – hon betalade handelsskatt för sin rörelse åtminstone 1801 och 1805 – eller bevillningslängderna avslöjar aldrig att hon hade ett värdshus eller en bespisning. I dem förekommer hon endast som mamsell Falck, en ogift kvinna av borgerlig härkomst. Det är emellertid inget undantag utan snarare regel att källorna tiger när det gäller kvinnor; för myndigheter förr var det alltid viktigare att känna till en kvinnas civilstånd och hennes förhållande till en förmyndare än hennes yrke eller hur hon försörjde sig.
Kirsi Vainio-Korhonen
Eva Falck, född 1764, död i Åbo 18.11.1810.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. K. Vainio-Korhonen, Mamselli Falckin tarina eli kaupunkihistorian tutkimaton sukupuoli. Ihmiset ovat kaupunki (1999); Y. Soini, Vieraanvaraisuus ammattina. Kulttuurihistoriallinen katsaus Suomen majoitus- ja ravitsemuselinkeinon kehitykseen I (1963).