GADOLIN, Jakob 

(1719–1802) 

Biskop, prokansler, professor 

Jakob Gadolin var den siste upplysningstida naturalhistorikern som innehade biskopsstolen i Åbo. Han var en mångsidigt begåvad vetenskapsman, i främsta hand en framstående matematiker, och som professor vid Åbo akademi bidrog han på ett betydelsefullt sätt till denna vetenskaps utveckling. Han var också en banbrytare inom den astronomiska forskningen i Finland. Därtill var han en betydande riksdagsman och hade även i övrigt stort samhälleligt inflytande. En opportunistisk sida hos Gadolin trädde i dagen då han som professor och riksdagsman traktade efter biskopsstolen. Som teolog var han mindre betydande, och då han på sin ålderdom blev biskop vann han förvisso allmän uppskattning, men hade mindre förutsättningar att bli en andlig ledare för sitt stift.  

Då teologiprofessorn och domprosten Jakob Gadolin utnämndes till biskop i Åbo stift den 5 juni 1788 var han i det närmaste 69 år gammal. Han hade bakom sig en lång, mångsidig och förtjänstfull karriär som vetenskapsman och universitetslärare, och en i det närmaste fyra årtionden lång politisk verksamhet under vilken han gett flera prov på sin skicklighet. Gadolin hade målmedvetet eftersträvat biskopsstolen genom att utropa sig till ”den finska nationens” försvarare och bedrivit en mycket hänsynslös valkampanj vid de två föregående biskopsvalen. I det val som förrättades 1756 efter Johan Browallius, placerades han i tredje förslagsrummet, och vid valet av efterträdare till Carl Fredrik Mennander 1776 blev han uppsatt i första förslagsrummet. 

Gustav III förhöll sig emellertid länge mycket misstänksam till den tidigare hattpolitikern, tills Gadolin vid 1786 års riksdag visade sig vara en reservationslös monarkist, som kraftigt understödde de av regentens förslag som i synnerhet inom adeln väckte häftigt motstånd. Kort efter riksdagens avslutning mottog Gadolin Nordstjärneorden av kungen. Då Gadolin några år senare återigen placerades i första förslagsrummet i det biskopsval som förrättades efter Jakob Haartmans död, förelåg inte längre några hinder för att han skulle utnämnas till biskop. 

Jakob Gadolin föddes under stora ofreden i Strängnäs, där hans far, kaplanen i Nådendal Jakob Gadolin, tjänstgjorde som domprostens adjunkt efter att ha flytt undan den ryska ockupationen. Fadern Jakob, som kom från ett bondehemman i Kaland, hade inträtt på den lärda banan och tagit sitt släktnamn efter hemgården Maunu – härlett från latinets ”magnus” (stor) och vidare till det hebreiska ”gadol” med samma betydelse; han blev senare kyrkoherde i Virmo och kontraktsprost. 

Efter freden i Nystad återvände familjen till Finland. Vårvintern 1728 inledde Jakob åtta år gammal sin skolgång vid trivialskolan i Björneborg. Som student i Åbo 1736 tänkte sig den unge Gadolin först en bana som präst, men fattade sedan tycke för den wolffianska filosofin, speciellt för matematiken. För att finansiera sina studier var han informator i Åbo, bl.a. i professor Henrik Hassels familj. Hassel presiderade vid Gadolins disputation i retorik i oktober 1744. Därförinnan hade Gadolin under lilla ofreden studerat några år vid Uppsala universitet, där hans lärare var de två främsta företrädarna för sina discipliner, matematikern och fysikern Samuel Klingenstierna och astronomen Anders Celsius. 

Gadolin återvände till Åbo, där han som sin avhandling pro gradu lämnade in en studie om ljusets fortplantning, och blev primus magister i juli 1745. Samma år utnämndes han till docent i matematik och förordnades att bestrida professuren i matematik. Vikariatet kom att sträcka sig över tio år, och efter att under en ny studieresa till Uppsala ha koncentrerat sig på astronomin blev Gadolin även observatör vid den finländska lantmäterikommissionen och Åbo akademi och extraordinarie professor i astronomi 1748. Efter sin prästvigning erhöll han Åbo finska församling som prebendepastorat och blev ledamot av domkapitlet 1752. Följande år utnämndes han till professor i fysik efter Mennander, som flyttat till teologiska fakulteten. 

Gadolin hade en mycket modern uppfattning om naturvetenskapernas syften och innehåll. Han betonade den experimentella fysikens betydelse och sambandet mellan den experimentella och den teoretiska fysiken. Under hans tid som professor fick de matematiska metoderna allt mera fotfäste i fysiken, och speciellt i forskning kring optiken. Tillsammans med professorn i matematik, Martin Johan Wallenius, befäste Gadolin differentialkalkylens och integralräkningens ställning inom Åbo akademi, och han har på goda grunder ansetts vara den första representanten för den matematiska fysiken i Finland. Som observatör utförde han triangelmätningar i den åländska och åboländska skärgården, gjorde ett flertal astronomiska observationer och uppmuntrade sina studenter till självständiga experiment; den experimentella astronomin intog också i övrigt en alltmer central ställning i hans forskning. Då han därtill var intresserad av mekanisk teknologi och hade ett gott handlag, ställde han sig gärna också vid svarv- och hyvelbänken. 

Fysikprofessorn Gadolin föreläste även gärna om ”physica biblica” och ”hermeneutica sacra”. Han gav sina elever biblisk-fysikaliska uppgifter för deras avhandlingar. Hösten 1756 promoverades Gadolin till teologie doktor vid det i svenska Pommern belägna universitet i Greifswald, som firade sitt 300-årsjubileum. I Åbo övergick han till den teologiska fakulteten då han 1762 utnämndes till innehavare av den tredje professuren i teologi. Knappa tre år senare blev han andre professor och slutligen 1779 förste professor i teologi och samtidigt domprost i Åbo samt kyrkoherde i Åbo svenska församling och Sankt Karins församling. 

Redan 1751 hade Gadolin kallats till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, och i de föredrag han höll i egenskap av dess preses, vilka publicerades 1761 och 1786, liksom i artiklar tryckta i Vetenskapsakademiens övriga handlingar förklarade han sin syn på naturvetenskaperna och resultaten av sina experimentella forskningar. Under hans överinseende publicerades vid Åbo akademi 1747–1760 sammanlagt 35 doktorsavhandlingar, de flesta i fysik. Som teolog var Gadolin supranaturalist och skilde den gudomliga uppenbarelsen från den fysiskt givna kunskapen på ett för upplysningens tidevarv typiskt vis. Åren 1765–1783 publicerades under hans ledning endast åtta avhandlingar i teologi, och även i övrigt blev hans insats inom den teologiska forskningen ringa. 

Gadolin var prästeståndets representant och ledamot av sekreta utskottet vid riksdagarna 1755–1756, 1760–1762, 1771–1772, 1786, 1789 och 1792 samt riksdagsman ännu som 80-åring år 1800. Han var tidvis en av sitt stånds mest inflytelserika män och hade ett avgörande inflytande på många av ständernas motioner och beslut. Inom frihetstidens partipolitik var han en av hattarnas ledare inom sitt stånd och hölls på kungens befallning fängslad under statskuppen i augusti 1772. Även senare tycks Gustav III ha ansett Gadolin vara opålitlig, tills denne på 1780-talet klart erkände sig vara rojalist. Gadolin verkade som bankrevisor 1785 och 1791 och fungerade 1796 som revisor vid riksgäldskontoret. Efter att ha varit biskop under knappt ett års tid tilldelades han – som förste finländske präst – kommendörstecknet av Nordstjärneorden av Gustav III i april 1789. 

Då Gadolin utnämndes till biskop var han ännu intellektuellt vaken och t.o.m. entusiastisk och energisk, men på grund av sina 69 år och sin sjuklighet var han inte längre förmögen till någon långsiktig verksamhet eller till några nya initiativ på det kyrkliga området. I motsats till sin företrädare Haartman var han dock en allmänt uppskattad ledargestalt på det andliga liksom på det ekonomiska området. Som den kanske mest betydande prestationen under hans episkopat kan stiftandet av Finska hushållningssällskapet 1797 anses. Gadolin hörde till sällskapets grundare, det konstituerande mötet hölls i hans hem, och han valdes även till sällskapets första ordförande. Som prokansler för akademin strävade Gadolin också att uppträda som medlare i professorernas tvister. Vid domkapitlet i Åbo var han verksam i hela 50 år, de sista 14 åren som biskop. Då hans krafter avtog förefaller han dock ofta ha överlåtit beredningen av ärendena och beslutsunderlagen till professor Jacob Tengström, som blev hans efterträdare på biskopsstolen. Under Gadolins tid som biskop hölls endast ett prästmöte i Åbo, 1791. Vid sin död hösten 1802 var Gadolin i det närmaste 83 år gammal. 

De barn han fått tillsammans med sin hustru Elisabet Browallia, dotter till biskop Johan Browallius, fortsatte med framgång i faderns akademiska fotspår. 

Kyösti Väänänen 

Jakob Gadolin, i källorna Jacobus Jacobi Gadolin, född 13.10.1719 i Strängnäs, död 26.9.1802 i Åbo. Föräldrar kyrkoherden i Virmo, kontraktsprosten Jakob Gadolin och Anna Lignipaea. Gift 1757 med Elisabet Browallia. 

PRODUKTION. Åbo slotts belägenhet öfwer vattubrynet afvägd (1751); Åbo stads belägenhet. Bestämd genom astronomiska observationer (1753); Tal, om gränsorne imellan det vi uti naturen känne, och det vi ännu icke hunnit fatta (1761). Se även O. Mustelin, Jacob Gadolin. Svenskt biografiskt lexikon 16 (1964−1966). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. I.A. Heikel, Helsingfors universitet 1640−1940 (1940); M. Klinge m.fl., Kungliga akademien i Åbo 1640−1808 (1988); E. Matinolli, Turun tuomiokapitulin matrikkeli (1976); H. Råbergh, Teologins historia vid Åbo universitet II (1901); K.F. Slotte, Matematikens och fysikens studium vid Åbo universitet (1898); P. Toivanen, Johan Gadolin ja aineen rakenne (1980); J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642−1828 I–II (1962−1969); B. Widén, Isonvihan jälkeinen professorikapituli 1721−1828. Turun tuomiokapituli 1276−1976 (1976); K. Väänänen, ”Hela Ståndet frögdar sig åt Hans Maij:ts så ädelmodigt och owäldigt utdelta nåd”. De finländska prästernas ordnar och övriga nådevedermälen under svenska tiden. Historiska och litteraturhistoriska studier 69 (1994). 

BILDKÄLLA. Gadolin, Jakob. Oljemålning: C.F. von Breda. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4471-1416928957077

Upp