Arvi A. Karisto, som hela sitt liv bodde och verkade i Tavastehus, var en av Finlands mest betydande bokförläggare. Hans livsgärning litteraturen till fromma pågick i ett drygt halvsekel. Samtidigt gjorde han en synlig insats inom kommunalpolitiken i Tavastehus och som påverkare inom landskapet från 1910- till 1950-talet.
Arvi Karlsson (från 1906 Karisto), lokalt känd som flitig skribent och som aktivist inom ungdomsrörelsen, grundade tillsammans med typografen August Boman ett företag för att producera litteratur som lämpade sig för ungdomen. När Nuorison Joulu (Ungdomens jul) nådde en upplagesiffra på 17 000 och man inte hade fått allt material att rymmas i tidskriften beslöt sig kompanjonerna för att fortsätta utgivningsverksamheten. År 1906 löste Karisto ut sin kompanjon och fortsatte verksamheten på egen hand. Arvi A. Karisto Oy, som 1918 ombildades till aktiebolag, blev under tiden mellan världskrigen det tredje största förlaget i Finland.
Arvi Aleksanteri Karisto byggde upp sin förlagsverksamhet nästan från noll. Han gick i lära i föräldrarnas bageri och kallades bagargesäll. Sin fritid använde han dock till att läsa och skriva. Arvi A. Karisto publicerade runt sekelskiftet 1900 ett fyrtiotal berättelser under olika signaturer i olika periodiska publikationer såsom Lukutupa och Kyläkirjaston Kuvalehti. Med sin humoristiska tidsskildring Kun kotikouluja perustettiin (När hemskolorna grundades) segrade han i en novelltävling som anordnats av Folkupplysningssällskapet 1901. Efter att ha grundat det egna förlaget samlade han 1909 sina gamla manuskript till Poikuusajoilta (Från pojkåren), som har betraktats som en av de första finska pojkböckerna. Karisto var också intresserad av skådespel. Han initierade serien Seuranäytelmiä (Amatörskådespel) som fortsatte i över sextio år och för vilken han också själv 1901 skrev en pjäs med nykterheten som tema, Vapaaviikolla (Under friveckan).
I sina dagböcker uttrycker Arvi A. Karisto tvivel om sina möjligheter som bokförläggare. Med bara folkskolan i bakfickan hade han inte fått någon som helst utbildning inom området. Seghet, företagsamhet och djup idealism ersatte dock de formella bristerna.
I sina bevarade dagboksanteckningar tar Karisto som anhängare av Finska partiet, sedermera Nationella samlingspartiet, starkt ställning till dagspolitiken. Av anteckningarna kan man också dra slutsatsen att han använde hela sin andliga energi till att sköta sina uppgifter inom förlaget. Karisto, som ända till sina sista levnadsår var verkställande direktör för sitt bolag, var alltid beredd till nya utmaningar. Han förefaller att ha haft en speciell instinkt för hur en bokförläggare bör reagera inför marknadens föränderliga krav. Karisto publicerade mycket litteratur om aktuella konflikter, såsom första och andra världskriget. I sina dagboksanteckningar från kriget 1918 avslöjar han en human livsinställning och ett demokratiskt sinnelag.
Som förläggare hade Karisto uppenbart lätt för att närma sig blivande författare. Via hans förlag vann bl.a. Väinö Kataja rykte, en av de mest lästa folkliga författarna i början av 1900-talet. Under sina bästa år drog Karistos förlag till sig många ledande finska författare, från Eino Leino till Larin-Kyösti och från Joel Lehtonen till Aaro Hellaakoski. Efter andra världskriget lockade Karisto flera legendariska namn inom den romantiska underhållningslitteraturen, från Aino Räsänen till Anni Polva, till sitt förlagshus. Arvi Karistos andliga vitalitet bevisas av att han ännu som över 70-årig läste och kommenterade Polvas manuskript som var avsedda för ungdomar. Som chef för förlaget uppnådde han en patriarkalisk ställning, men han var aldrig avlägset distanserad från förlagets vardag. Under bråda tider kunde han till och med läsa korrektur och han höll alltid en faderlig hand över sin personal på som mest närmare 300 anställda.
I det kommunala livet ingav Arvi A. Karisto förtroende genom sin objektivitet och sitt engagemang i olika frågor. I början av 1930-talet motsatte han sig Lapporörelsens terror. I den lokala politiken uppkom begreppet ”Karistos män”, varmed avsågs laglighetens strikta försvarare inom Samlingspartiet. I stadsfullmäktige i Tavastehus verkade Karisto ovanligt länge (1911–1953). Han deltog på riksplanet i bokförläggar- och skytteföreningar. Arvi A. Karisto valdes ett flertal gånger till elektor vid valet av republikens president.
Juhani Niemi
Arvi Aleksanteri Karlsson, från 1906 Karisto, född 31.8.1879 i Tavastehus, död 23.5.1958 i Tavastehus. Föräldrar bagarmästaren Karl Henrik Karlsson och Amanda Korkeavuori.
PRODUKTION. Kun kotikouluja perustettiin (1901); Vapaaviikolla. Kuvaus kolmessa näytöksessä (1901); Poikuusajoilta. Muistelmia (under pseudonymen Santeri Saarto, 1909).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. A. A. Karisto, Kustannusliikkeen alkuvaiheet. Arvi A. Karisto Osakeyhtiö 1900–1925 (1925); Hämeenlinnalaisia 1639–1989 (1989); J. Niemi, 100 vuotta ja 10 000 teosta. Kariston kustannusliikkeen vaiheita (2000); J. Niemi, Kisällistä kauppaneuvoksi. Kirjankustantaja Arvi A. Kariston elämäkerta (2008); Punaista ja mustaa. Arvi A. Kariston päiväkirjamerkintöjä. Red. J. Niemi (2000); A. Simojoki, Arvi A. Karisto osakeyhtiö 1900−1950. Kerrontaa 50-vuotiselta toimikaudelta (1950).
BILDKÄLLA. Karisto, Arvi A. Uusi Suomis bildarkiv.