Boëtius Murenius var en av kyrkans mest betydande män på Åland under den svenska stormaktstiden. I mer än tre decennier verkade han som kyrkoherde i Saltvik och samtidigt som kontraktsprost. Han fördjupade sig speciellt i frågor som berörde folkundervisningen.
Boëtius Murenius var född på rikets svenska sida, men några exakta uppgifter om hans barndom är inte bekanta. År 1622 var han informator i Johannes Gezelius d.ä:s hem i Romfartuna socken i Västmanland. Av denna orsak har man förmodat att Murenius var bördig från samma trakter, då Gezelius far, som var bonde, knappast torde ha anställt en informator som kom långväga ifrån. Även Murenius binamn, Wesmannus, torde hänföra sig till hans födelsetrakt. Också det faktum att det 1619 fanns en elev vid namn Boëtius Olai Romf(artunus) i skolan i Västerås stöder denna förmodan. Även biskopen i Åbo Johannes Terserus har nämnt, att Murenius var hans skolkamrat i Västerås. I mars 1620 inskrevs en viss Boëtius Olaj Aroensis (från Västerås) vid Uppsala universitet. Murenius har även själv i olika sammanhang använt binamn som pekar mot Romfartuna och Västerås.
Omkring 1627 flyttade Murenius över till Finland. Han hade redan tidigare prästvigts. Det är möjligt att Isak Rothovius, som samma år utnämnts till biskop i Åbo, lockade honom till Finland, för i likhet med rikets styrande kretsar ansåg han att Finland behövde kunniga män från Sverige. Även Sven Vigelius, lektor vid gymnasiet i Åbo, var från samma trakter som Murenius.
De första åren i Åbo var ekonomiskt tunga för Murenius. Det är möjligt att han var lärare. År 1630 blev han lektor vid det nygrundade gymnasiet, där han undervisade i matematik, sång och vältalighet. Åren 1632–1635 verkade han även som rektor för gymnasiet. Murenius kom väl överens med Rothovius. År 1635 deltog han i stället för biskopen och på dennes rekommendation i ständermötet i Stockholm. Följande år utnämndes han till kyrkoherde i Saltvik och samtidigt till kontraktsprost. Detta ämbete innehade han ända till sin död 1669.
I installationsbrevet motiverades utnämningen med att man var tvungen att avskeda föregångaren på grund av dennes oduglighet. Man förutsatte med andra ord att Murenius skulle vara en bestämd och kraftfull person. I detta avseende behövde varken den andliga eller världsliga överheten bli besvikna. De protokoll som bevarats från hans visitationer som kontraktsprost förtäljer att han var energisk i sin verksamhet och såg till att den kyrkliga ordningen och de kristna sederna konsoliderades, samtidigt som han uppfostrade folket och övervakade prästerskapet.
Inom kyrkan utgjorde Åland emellertid en självständig enhet, vilket Murenius begagnade sig av så, att han tillämpade stiftsledningens bestämmelser allt efter situationens krav och enligt egen åskådning. Under sin långa tid som kyrkoherde hann han uppleva fyra biskopar som förman. Till dem stod Murenius i ett nära förhållande, speciellt till Johannes Terserus, som han kände sedan skolåren och vilken han tillägnade sin katekesförklaring. Johannes Gezelius kände han alltsedan dennes barndom.
Ett av Åbobiskoparnas centrala mål under 1600-talet var att främja allmogens läskunnighet och kännedom om katekesen. Murenius delade denna målsättning. År för år antecknades läxorna och förhören, liksom uppgifterna om att de avlagts, i hans visitationsprotokoll. Samtidigt fick prästerskapet anvisningar om vilka läroböcker som skulle användas. Murenius författade även en förklaring till katekesen, men denna har bevarats endast i manuskript. Som ett bevis för att hans arbete till förmån för folkundervisningen burit frukt kan man se de uppgifter från slutet av hans tjänstetid som nämner att allmogens läskunnighet ökat avsevärt.
I Saltvik grundade Murenius 1639 den första skolan på landsbygden i Finland. Vid sidan av biskoparna stöddes företaget av generalguvernören Per Brahe. För att stärka skolans skrala ekonomi önskade man framför allt att den skulle stödjas av kronan. Skolan hade i allmänhet två lärare, stundom endast en. Även efter Murenius död verkade skolan utan avbrott ända fram till åren kring stora ofreden.
Under Murenius tid utvecklades även barmhärtighetsverket på Åland. Förutom församlingarnas fattigvård kan man speciellt nämna hans arbete till fromma för de spetälska. Då denna fruktade sjukdom allvarligt hotade att sprida sig omkring 1650, kunde man 1653 efter långa förberedelser öppna ett hospital på Gloskär i Föglö. Sjukhuset verkade ännu några år efter Murenius död, men 1672 flyttades patienterna till en motsvarande inrättning som grundats på Själö i Nagu.
Pentti Lempiäinen
Boëtius Murenius, i källorna Boëtius Muur, Boëtius Olaj Aroensis, Boëtius Olaj Romfartunus, Wesmannus, född troligtvis i Romfartuna i Västmanland, död före 9.8.1669 då han begravdes i Saltviks kyrka. Gift senast 1630 med Anna Samuelis.
PRODUKTION. Een kort Spörsmåhls och Repetitions Book uthur H. Skrifft och Höglärde mäns Bööcker. Öffwer Catechesin vthi Saltwijkz Kyrckia, Åhlands Barnaschola och Visitationer För Präster, Åhörare och diecknar nyttigh och Brukeligh. 1660 (manu-skript); K. Österbladh, Boëtius Murenius’ Acta Visi-tatoria 1637−1666 (1905−1908).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Lempiäinen, Rippikäytäntö Suomen kirkossa uskonpuhdistuksesta 1600-luvun loppuun (1963); P. Lempiäinen, Piispan- ja rovastintarkastukset Suomessa ennen isoavihaa (1967); V. Nyman, Landsprosten Boëtius Murenius i Saltvik 1636−1669, Sanct Olof 1978; V. Perälä, Boëtius Murenius: lektor vid Åbo gymnasium och kontraktsprost på Åland. Åland 1/1910; V. Perälä, Lisäpoimintoja Boëtius Mureniuksen papereista, Finska Kyrkohistoriska Samfundets Årsskrift XI–XIV (1921−1924). 1937; Å. Sandholm, Kyrkan och hospitalshjonen (1973).
BILDKÄLLA. Murenius, Boëtius. Namnteckning. C. von Bonsdorff, Åbo stads historia under sjuttonde seklet II (1904).
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4876-1416928957482