CREUTZ, Carl Magnus


(1821–1893)


Guvernör, lantdagsman, godsägare


Greve Carl Magnus Creutz var en av de ledande inom Ridderskapet och Adeln på lantdagen 1863–1864 och under den ny­vaknade politiska aktiviteten på 1850-talet. Han hörde till adelns liberala falang och utnämndes 1864 till tf. guvernör i Åbo och Björneborgs län, 1866 till ordinarie. Creutz hade idkat historiska studier och engagerade sig starkt för historia och fornminnen i offentligheten, därtill var han känd som mecenat och konstsamlare. På sitt gods Malmgård i Pernå uppförde han ett av de ståtligaste herrgårdsslotten i Finland.

 

C. M. Creutz blev student 1838, filosofie kandidat 1846 och magister och licentiat 1847. Under pseudonymen Maunu Malma­nen utgav han 1848 i Stockholm Anjala­förbundet, den första grundläggande, på källmaterial baserade studien av motståndsaktionen mot Gustav III under dennes ryska krig 1788. Åren 1848-1850 vistades Creutz i Sverige för studier i historia och lantbrukslära och utgav 1850 i Helsingfors sin avhandling för doktorsgraden i historia om Nådendals kloster, De initiis monasterii VallisGratiae, på svenska utgiven i tidskriften Suomi 1849. I Sverige ingick han också 1850 äktenskap med brukspatronsdottern Hortense Eugenie Morsing, tidigare lektris hos sedermera drottning Lovisa.


 

År 1851 övertog C. M. Creutz ättens stamgods Malmgård i Pernå, men fortsatte sina historiska undersökningar, bland annat med tanke på en biografi över författaren Gustaf Philip Creutz. Efter Alexander II:s trontillträde 1855 utvecklade Creutz stor aktivitet för liberalt influerade reformer, ett återupplivande av lantdagsinstitutionen och övriga konstitutionella former. I förberedelserna för en lantdag hade han 1861 en central roll, bland annat vid utskottsvalen inom adeln, och hade via sina vidsträckta kontakter uppbådat ett starkt opinionsstöd för sina konstitutionellt liberala åsikter. På lantdagen 1863–1864 var Creutz som huvudman för grevliga ätten nr 1 den synligaste i sitt stånd, i utskottsarbetet och tidvis som tf. lantmarskalk. Creutz väckte stor uppmärksamhet genom att tala för avskaffandet av adelns privilegier, därtill stödde han förslagen om återkommande lantdagar, petitionsrätt i grundlagsfrågor, lindrigare censur och lättnader i indelningsverket.


 

Efter lantdagen 1864 utnämndes Creutz ”oförmodat” till tf. guvernör i Åbo och Björneborgs län, eventuellt en placering som eliminerade honom från direkt politiskt inflytande, d.v.s. från en post som senator eller lantmarskalk. På den följande 1867 års lantdag hade Creutz redan en mindre synlig roll. I Åbo återupptog han sina reformintressen på lokalplanet och verkade särskilt för stadens och traktens historiska minnen. Han var ordförande i Kommittén för återställande av Åbo domkyrkas fornminnen, som bland annat anskaffade en minnessarkofag över Karin Månsdotter till kyrkan, och var verksam för resandet av Per Brahe-stoden i Åbo. Creutz hörde också till stiftarna av Finska Historiska samfundet 1875. I Åbo lade han grunden till landets på sin tid största enskilda samling av måleri och skulptur, dels av finska konstnärer, dels utländska arbeten. Samlingarna ställdes sedermera upp i det nya slottet på Malmgård, byggt 1882–1889 i fransk nyrenässansstil enligt ritningar av arkitekt F. A. Sjöström.


 

Sina sista år, 1889–1893, tillbringade Creutz på sitt förnyade Malmgård, där välkomsthälsningar på både svenska och finska i slottets entré vittnar om Carl Magnus Creutz strävan att stå ovanom de under 1880-talet skärpta språkkonflikterna i landet. På hemorten förverkligade han ett adligt ideal, som förenade en stark känsla för den egna ätten, godset och historien med liberala åsikter och ett rationellt jordbruk, kompletterade med intresse för konst, vetenskap och litteratur.


 

Rainer Knapas


 

Carl Magnus Creutz, född 10.9.1821 i Pernå, död 20.3.1893 på Malmgård i Pernå. Föräldrar greve Karl Gustaf Creutz och Agneta Lovisa Fredrika Ulfsparre af Broxvik. Gift 1850 med Hortense Eugenie Morsing.


 

PRODUKTION. Anjalaförbundet (1848, under pseudonymen Maunu Malmanen); De initiis monasterii Vallis Gratiæ (1849); Birgittiner klostret i Nådendal. Historiskt utkast (1850).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. J. Hedengren, Malmgård. Herrgårdar i Finland II, Nyland II (1928); O. Sirén, Malmgård. Grevliga ätten Creutz´ stamgods (1985); Suomen Kansanudustuslaitoksen historia II (1981).


 

BILDKÄLLA. Creutz, Carl Magnus. Foto: Ateljé Gösta Floman. Museiverket.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5199-1416928957805

 

Upp