Skriv utKRAFTMAN, Anders
(1711–1791)
Gymnasielektor, kyrkoherde, riksdagsman
Anders Kraftman hörde till en aktiv första studentkull vid det nya gymnasiet i stiftsstaden Borgå, och kom under ett långt liv som lektor att sätta sin egen prägel på gymnasiet. Som student vid akademin i Åbo framförde han nya idéer och ställde olika religiösa bruk i jämförande belysning, något för tiden ovanligt som ledde till en lärd polemik som väckte uppmärksamhet även utomlands. Under sina studieår hyllade Anders Kraftman republikanska idéer och blev med tiden som riksdagsman en aktiv anhängare av mösspartiet. Det memorial som låg till grund för tryckfrihetsförordningen, som antogs på riksdagen 1766, bär Anders Kraftmans namn.
Anders Kraftman nådde tidigt uppmärksamhet genom sin ”vågade” avhandling pro exercitio Exercitium academicum apotheoseos veteris & recentioris parallelismum exhibens, som ventilerades i Åbo den 19 februari 1732 under professor Algot Scarins presidium. Kraftman var son till rådmannen och borgaren i Borgå Johan Kraftman och prostdottern Margareta Orraea. Han hörde till det 1725 återöppnade östra stiftets gymnasiums första studentkullar, nu alltså från Borgå och inte från Viborg. År 1727 hade två gymnasister utexaminerats och fortsatt till universitetet, året därpå redan åtta, bland dem Anders Kraftman. De före detta Borgågymnasisterna tycks ha utgjort kärnan i en studentkrets i Åbo som på 1730-talet hyllade republikanska idéer; en krets ur vilken flera politiskt betydande män, främst mösspartiets anhängare, uppstod.
Professor Scarin hade säkerligen inspirerat den 21-årige Kraftman, men denne nämns själv som avhandlingens författare. Arbetet hör till en serie senare utgivna avhandlingar som granskade religionen ur historisk och antropologisk synvinkel, och som professorerna Scarin och Henrik Hassel presiderat för. Våren 1735 disputerade Kraftman 1735 pro gradu under Hassel med avhandlingen De anthropognosia morali och promoverades samma år till magister. Han hade däremellan också studerat i Uppsala.
Kraftmans första avhandling framhöll att många drag och ceremonier i den kristna kyrkan, såsom julfirandet, återgick på motsvarande och ofta ganska likadana i ”äldre”, d.v.s. icke-kristna religioner. Avhandlingen bemöttes av teologiprofessorn Daniel Juslenius. Av detta följde den första lärostriden vid ett universitetet i Finland som till och med uppmärksammades i lärda tidningar i Tyskland. På det sättet blev Anders Kraftman känd redan i unga år.
Kraftman hade några smärre svårigheter med att få anställning i sin hemstad då hans debattmotståndare Juslenius utnämnts till biskop i Borgå. Han blev dock redan 1735 adjunkt vid Borgå gymnasium – kanske faderns ställning i Borgå bidrog – och 1746 lektor i historia och moral, i vilken tjänst han kvarstod till 1776. Samtidigt var han från 1752 kyrkoherde i sitt prebende, Lappträsk, fram till sin död 1791. Kraftmans far och i synnerhet hans svärfar, prosten i Sysmä Mikael Heintzius, ”Plåt-Mickel”, var förmögna, medan Anders Kraftman, som själv med åren tycks ha blivit synnerligen asketisk, kallades för ”privatbankir”. Av allt att döma bidrog han till att öka släktens välfärd; han ägde Hindhårs gård och med den förenade frälsehemman och andra egendomar, såsom tidvis Stor-Kroksnäs. I hans bouppteckning förekommer, vid sidan av Hindhårs 48 kor och annan boskap, gårdar i Borgå, silverföremål och ett antal fordringar m.m.
Anders Kraftman var en principernas man och avstod från sitt kära kaffedrickande då det var förbjudet. Liksom så gott som hela prästerskapet i Borgå stift var Kraftman anhängare av mösspartiet. Han utsågs till riksdagsman i prästeståndet vid 1765–1766 års mångomtalade riksdag. Där kom mössornas djupa missnöje mot hattarna och sekreta utskottets politik till uttryck med en radikal kursändring som följd. Till denna process hörde också den berömda tryckfrihetsförordningen, vars främsta avsikt var att möjliggöra publiceringen av den föregående hattregimens alla beslut och protokoll. Denna förordning uppstod som resultat av ett memorial som undertecknats av Anders Kraftman ensam. Långt senare påstod Anders Chydenius att han hade skrivit betänkandet. Även om Chydenius säkerligen stod för den slutliga skriftliga utformningen och memorialets innehåll kan sägas motsvara även hans uppfattningar, kan man förmoda att dess innehåll utformats i de ledande mössornas krets, till vilken Kraftman och biskop Serenius hörde. Att Chydenius tänkte sig att memorialet skulle inlämnas i antingen Serenius eller Kraftmans namn kan inte uppfattas på annat sätt än att dessa aktivt deltagit i processen.
I alla fall spelade Anders Kraftman en viktig roll i denna sak; forskningen har tills vidare i alltför hög grad granskat tryckfrihetsfrågan ur Chydenius synvinkel. Om en märklig gåva eller belöning – en okänd person överlämnade 6000 daler kopparmynt till Kraftman för hans patriotiska verksamhet – står i samband med tryckfrihetssaken kan inte utrönas. Kraftman donerade summan till sitt gymnasium som stipendiefond.
Kraftmans döttrar gifte sig med relativt fattiga adliga officerare, utom Benedikta Lovisa, som gifte sig med rektorn för trivialskolan i Lovisa, vid bröllopet redan kyrkoherde i Idensalmi, sedermera teologie doktorn och nordstjärneriddaren Johan Lagus (den äldre). Han hade i gymnasiet varit Anders Kraftmans elev och vid universitetet brodern professor Johan Kraftmans elev. Bland deras barn bör nämnas filosofen, teologiprofessorn Anders Johan Lagus och juridikprofessorn, universitetsrektorn Wilhelm Gabriel Lagus, vilka båda fick en talrik efterkomma.
Matti Klinge
Anders Kraftman, född 11.5.1711 i Borgå, död 22.4 1791 i Borgå. Föräldrar handlanden Johan Kraftman och Margareta Orraea. Gift 1748 med Anna Elisabeth Heintzius.
PRODUKTION. Exercitium academicum apotheoseos veteris & recentioris parallelismum exhibens (akad. avh. 1732); Dissertationem de anthropognosia morali … (akad. avh. 1735); Äldres skämt wid den yngres giljare-drift. Framstäld då handelsmannen ... herr Arvid Kraftman brudgummen, samt ... jungf. Maria Christina Ilberg bruden, ... stadfästade sitt christeliga ächta förbund … (1739).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. M.J. Alopaeus, Borgå Gymnasii historia (1804); M. Klinge, Iisalmen ruhtinaskunta (2006); M. Klinge et al., Kungliga akademien i Åbo 1640−1808 (1988); M. Klinge, Republikaner redan i unga år. Gymnasiekamraterna från Borgå. Riksdag, kaffehus och predikstol. Red. M-C. Skuncke & H. Tandefelt (2003); J. Manninen, Anders Chydenius ja maailman ensimmäisen tietämisen vapauden lain synty. Historiallinen Aika-kauskirja 2006; E.G. Palmén, Politiska skrifter av Anders Chydenius (1880); O. Panelius, Släkten Kraftman från Borgå. Genos 1/1983; P. Virrankoski, Anders Chydenius (1986, sv. övers. 1995).
BLF original
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5617-1416928958223