I den svenska byggnadskonstens historia framträder Carl Christoffer Gjörwell som en av de främsta arkitekterna under decennierna efter Gustav III:s död. När motivationen för den stränga nyantiken försvann efter kungens bortgång, var det Gjörwell som i sina byggnader utvecklade den sengustavianska stilen mot en mera nykter och återhållsam klassicism. Han lämnade efter sig några av tidens mest betydande monumentalbyggnader, framför allt det nya akademihuset i Åbo och garnisonssjukhuset i Stockholm. Därtill ritade han talrika privatpalats och herrgårdar, bl.a. Åminne i Halikko.
Carl Christoffer Gjörwell föddes 1766 i Stockholm, där fadern med samma namn var en känd kulturperson; denne var tidningsutgivare, förläggare och bokhandlare. År 1784 inledde sonen sina studier vid Konstakademiens arkitekturskola. Redan följande år blev han elev till L.J. Desprez vid det stora slottsbygget på Haga utanför Stockholm. Sina första ritningar gjorde Gjörwell för Haga slott 1788. Han verkade vid stadsarkitektens kontor från 1792 och under åren 1794–1796 studerade han i Rom.
I slutet av augusti 1799, då H.G. Porthan befann sig i Stockholm, fick Gjörwell av kansler för Åbo akademi, Carl Adam Wachtmeister, i uppdrag att utarbeta ritningar för en ny akademibyggnad i Åbo. Beställningen av det statliga bygget borde egentligen ha gått till C.F. Sundvall vid Överintendentsämbetet, men beslutsfattarnas nära förbindelser med Gjörwells far torde ha påverkat valet.
Gjörwell skickade ett första förslag till Åbo redan i februari 1800, men först i september kom han själv till staden för att bese tomten och undersöka grunden. Konsistoriet godkände Gjörwells ritningar den 25 september. Kungen stadfäste förslaget följande år, varefter den slutliga kostnadsberäkningen på drygt 94000 riksdaler godkändes i april 1801. Eftersom Gjörwell inte hade tid att själv på platsen övervaka uppförandet av akademihuset, anförtroddes arbetsledningen åt Gjörwells studiekamrat och nära vän Carlo Bassi, som anlände till Åbo i februari 1802. Därmed fick Finland sin förste utbildade arkitekt.
Den 24 juli 1802 lades grundstenen i kungens och drottningens närvaro. Gjörwell fanns givetvis på plats, och han fick i samband med ceremonin av nybyggnadskommittén en murslev och en hammare i silver. Mursleven gav han omedelbart vidare till Bassi.
Sitt följande besök i Åbo gjorde Gjörwell i augusti 1807, och han beslöt då i samråd med Bassi om vissa ändringar i byggnaden, som redan var uppmurad. Till följd av kriget 1808–1809 måste arbetena avbrytas, men vid sitt besök i Åbo våren 1809 lovade kejsar Alexander I att huset skulle fullbordas. Redan 1807 hade Gjörwell planerat solennitetssalens rika stuckdekor, och den förverkligades helt enligt Gjörwells ritningar sedan ryska stuckatörer 1813 hade sänts till Åbo. Nämnda år gjorde Gjörwell sitt femte besök i Åbo för att personligen övervaka arbetet. Vid det tillfället ritades också husets praktdörrar, samt solennitetssalens kateder.
Gjörwell besökte Åbo endast fem gånger, men stod under den långa byggnadstiden i ständig brevkontakt med Bassi och dennes hantverkare. Gjörwell tillfrågades även om de minsta detaljer, och det är uppenbart att det var han som bar hela ansvaret för byggnadens utformning och dess inredning. T.o.m. modeller och färgprov sändes till Stockholm för godkännande.
En nära vän till Gjörwell var Gustaf Mauritz Armfelt, som 1812 blev kansler för akademin i Åbo. Redan vid sitt besök i Åbo 1807 fick Gjörwell i uppdrag att bygga om huvudbyggnaden på Armfelts gård Åminne i Halikko. ”Jag önskar mer än mycket att få se Er här, ty allt skall omstöpas om Åminne skall bliva habitabelt”, skrev Armfelt till Gjörwell. Den ca 1790 uppförda mansardtäckta byggnadens huvudfasad försågs med pilastrar och medaljonger, och dessutom förlängdes huset med låga obetydligt framdragna korta flyglar, som enligt mönster från Haga i Stockholm försågs med platta balustradkantade tak. Bland interiörerna inreddes Armfelts biblioteksrum helt i mahogny. Både bokskåpen och möblerna, som beställdes från Stockholm, dekorerades med förgyllda ornament. På grund av kriget kunde arbetena på Åminne inledas först 1811. Bibliotekets fasta inredning torde ha satts upp i samband med Gjörwells besök i Åbo 1813. Rummet finns fortfarande i ursprungligt skick, och det anses vara en av de mest helgjutna och stämningsfulla svenska empireinteriörer som har bevarats.
I Sverige var Gjörwell den mest anlitade herrgårdsarkitekten under 1800-talets första tredjedel. Han var stadsarkitekt i Stockholm från 1803 och ända till sin död. Han avled i Stockholm den 14 november 1837, efterlämnande hustru och en ogift dotter. Hans grav finns på Solna kyrkogård.
Carl Jacob Gardberg
Carl Christoffer Gjörwell, född 19.1.1766 i Stockholm, död 14.11.1837 i Stockholm. Föräldrar bokhandlaren, bibliotekarien Carl Christoffer Gjörwell och Brigitta Eleonora Müllern. Gift 1804 med Elisabet (Elsa) Maria Bromell.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. U. Sjöberg, Carl Christoffer Gjörwell 1766−1837. Byggnader och inredningar i Sverige och Finland. Stockholm (1994).