Namnet Karin Allardt Ekelund associerar till Fredrika Runeberg på samma sätt som namnet J. P. Eckermann är oupplösligt förenat med Goethe. Främsta anledningen till detta är det gedigna och grundläggande studium av Runebergs maka åt vilket Karin Allardt ägnade en stor del av sitt liv. Vid sidan om sin akademiska forskning gjorde den mångåriga rektorn för Laguska skolan även en banbrytande insats som pedagog. Som utövare av vad hon kallade ”samhällsmoderlighet i Fredrika Runebergs anda” var hon ett manande föredöme. Endast naturlig blygsamhet hindrade henne från att som kulturpersonlighet stå i främsta ledet.
I Karin Allardts biografi finns en förklaring till hennes livslånga intresse för Fredrika Runeberg. Hennes morfar var Johan Elias Strömborg, Johan Ludvig Runebergs första levnadstecknare. Strömborg var efter skaldens död bosatt i dennes hem, där Karins mor och moster Ida växte upp och där hon själv ”traskade omkring redan då jag gick klädd i kolt”. Vid Runebergs bortgång var modern femton år, med personliga minnen av den sängbundne skalden och hans maka. För övrigt fanns det en runebergsk anteckning också i släkttavlan; Karins mormors farfar var den Duncker som omnämns i Fänrik Stål. Född den 4 september 1895 kom Karin Allardt livet igenom att uppfatta sig som en adertonhundratalsmänniska. Också från sin far, Anders Allardt, en pionjär inom folklivsskildringen i Finland, mottog hon viktiga impulser; hon utgav även ett urval av hans Byberättelser (1944).
Studentexamen avlade Karin Allardt vid Svenska fortbildningsläroverket i Helsingfors. Under 1918–1928 var hon verksam som språkgranskare vid Holger Schildts förlag; under tio- och tjugotalet översatte hon tysk och dansk skönlitteratur, och 1923 blev hon utexaminerad från Ekenäs seminarium. I snabb takt avlade hon sina akademiska examina vid Helsingfors universitet; filosofie kandidatexamen 1928, doktorsexamen 1943. Sin lärarbana – med svenska och historia i bagaget – inledde hon vid Tölö svenska samskola 1930. Skolans föreståndarinna var hon 1933–1937, för att 1942 byta till Privata svenska flickskolan (Laguska skolan), där hon undervisade i samma ämnen och var verksam som rektor fram till sin pensionering 1960. Den 16 augusti 1937 ingick Karin Allardt äktenskap med konstnären och författaren Ragnar Ekelund. År 1952 efterträdde hon sin moster Ida Strömborg som intendent för Runebergs hem och Walter Runebergs skulptursamling i Borgå.
Om sin biografi över Fredrika Runeberg berättade Karin Allardt Ekelund att hon inspirerades av de många oriktigheter som förekom i en finsk film gjord på trettiotalet. Till legenden hör också skildringen av doktoranden som mitt under brinnande krig, medan bomberna föll över Helsingfors, vandrade iväg till sin professor Gunnar Castrén för att få första kapitlet godkänt. När biografin kom ut 1942 blev den en försäljningsframgång, och översattes till finska. Mottagandet i akademiska kretsar var överlag uppskattande. Enligt Fredrik Böök, då inflytelserik litteraturhistoriker och kritiker i Sverige, var hennes doktorsavhandling en av de bästa som skrivits på svenska. Alltjämt betraktas avhandlingen som grundläggande för forskningen i Fredrika Runebergs biografi. Den har sin styrka i det psykologiskt inkännande, kombinerat med stor detaljkunskap.
Naturligt nog är avhandlingen påverkad av en svunnen tids idealism och Runebergskult, skriven som den är innan den feministiska forskningen kommit igång. Med en senare Fredrika Runeberg-forskares, Åsa Stenwall-Albjergs, ord: ”Hon skriver med kärlek.” Karin Allardt Ekelunds karaktäristik av Fredrika Runeberg kan utan svårighet tillämpas på författarinnan själv i förhållande till sitt objekt: ”Känslan för honom (Runeberg) genomlyser och fyller henne så helt, att man ständigt förnimmer den som en klar underström i allt hon företar sig.”
Redan Karin Allardts avhandling pro gradu handlade om Fredrika Runeberg, om hennes Teckningar och drömmar; ett urval ur boken gav hon ut 1944. Samlingsvolymen Anteckningar om Runeberg / Min pennas saga utkom med Karin Allardt Ekelunds kommentarer 1946, ett sannskyldigt detektivarbete på grund av Fredrika Runebergs ställvis nästan ogenomträngliga piktur. Volymen kompletterar på många punkter Strömborgs klassiska Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg, vars ofullbordade supplementband gällande åren 1860–1877 redigerades av dotterdottern 1927.
Annan Runebergiana som bär Karin Allardt Ekelunds signum är Ludvig Michael Runeberg. En kaméskärare under förra seklet (1950) samt en utgåva av Fredrika Runebergs Brev till sonen Walter 1861–1879. Köpenhamn, Rom, Paris (1971).
Karin Allardt Ekelunds övriga utgivning ansluter sig mestadels till hennes pedagogiska gärning. Antologier som Folkliv i finlandssvensk diktning (1951) och Från Tavaststjerna till Dagerman (1958), urval ur Frans Michael Franzéns Skaldestycken (1964) och Åbodiktning (1969), Josef Julius Wecksells Dikter i urval (1960) och Samlade dikter (1962) samt Kerstin Söderholms självbiografiska anteckningar Endast med mig själv (1947–1948) bär syn för sägen.
Vad gäller Karin Allardt Ekelunds syn på skolan kan sägas att den i väsentliga stycken inspirerades av Laurin Zilliacus progressiva idéer, förverkligade i Tölö svenska samskola, Zillen kallad, senare överflyttade till Laguska skolan. Traditionell katederundervisning ersattes till stor del av elevarbeten; också ämnesintegration och elevernas självstyrelse betonades. En fyraårig praktisk linje infördes, med språk, konsthistoria och världslitteratur, vid sidan om hushåll och sömnad. Forna elever har vittnat om Karin Allardt Ekelunds naturliga auktoritet; hon behövde aldrig höja rösten. Själv var hon en inspirerad föreläsare, med hela västerlandets diktning som ämne och nordisk litteratur som specialgebit. Uppskattade gäster vid de varje vecka återkommande konventssamlingarna var flera av den tidens litterära storheter: Martin A. Hansen, Harry Martinson, Tarjei Vesaas och Halldis Moren Vesaas, Toivo Pekkanen, F.E. Sillanpää och andra. Det vittnar om Karin Allardt Ekelunds vidsträckta kontakter med nordiska författare.
”Lycklig den skola där själva skollivet genomträngs av dikt. Sådan ser jag Laguska skolan för mig”, skriver Karin Allardt Ekelund i Traneplogar (1977). Under hennes aktiva lärarbana satt dikten i högsätet; litteraturläsning upptog en stor del av skolschemat, på grammatikundervisningens bekostnad. Föredrag, dagens dikt, ”oförberedda talares klubb”, och uppsatsskrivning var några av vapnen mot språklig förflackning. Men den estetiserande synen på språk och bildning var hos Karin Allardt Ekelund alltid underordnad de etiska kraven; också i detta kan man skönja arvet från Fredrika Runeberg.
Förutom Fredrika Runeberg fanns också andra kvinnliga inspirationskällor för Karin Allardt Ekelund, inte minst Ellen Key, Elin Wägner och gruppen kring Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, där drömmen om en bättre värld hölls levande i flera decennier. I dess idealistiska anda deltog Karin Allardt Ekelund ännu som 87-åring i en fredsmarsch i Göteborg. Tre år senare erhöll hon medaljen ”Forskning och vitterhet” vid Svenska litteratursällskapets 100-årshögtidlighet. Andra förtjänstfulla kvinnor har däremot blivit tilldelade det Fredrika Runeberg-pris som på förslag av Karin Allardt Ekelund instiftades den 2 september 1987. Motiveringen har varit att premiera samhällsmoderlighet – innefattad i termer som idogt litterärt och pedagogiskt arbete, kvinnokamp och fredsvilja.
Om Karin Allardt Ekelund i första hand kommer att förbli känd för sin biografi över Fredrika Runeberg, hade hon ändå själv en annan favorit: reseboken I Spanien (1962), med teckningar av Ragnar Ekelund. Under sitt närmare kvartssekellånga äktenskap kom makarna Ekelund att tillbringa åtskilliga somrar i Spanien, liksom även på sommarstället Graninge i Borgå skärgård, i tiden uppfört av Strömborg. Här tillkom under årens lopp ett stort antal böcker och artiklar. Karin Allardt Ekelund var aktiv livet ut – en kämpe för svenska språket i Finland, för den sociala frågan, för kvinnans rätt, för en bättre framtid för ungdomen och för ett samhälle fritt från fruktan.
Nalle Valtiala
Karin Allardt Ekelund, född 4.9.1895 i Borgå, död 13.6.1990 i Helsingfors. Föräldrar skolmannen och skriftställaren Anders Allardt och Johanna Elisabet Strömborg. Gift 1937 med konstnären och författaren Karl Selim Ragnar Ekelund.
PRODUKTION. Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg. Av J. E. Strömborg. Utarbetad av Karin Allardt Ekelund (1927, kommenterad upplaga 1928–1931); Fredrika Runeberg. En biografisk och litteraturhistorisk studie (1942); Ludvig Michael Runeberg. En kaméskärare under förra seklet (1950); I Spanien (1962); Traneplogar (1977); Vitterlek (1986).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. B. Ahlnäs, Karin Allardts mormor första bibliotekarien i Borgå 1861 (2002, http://city.porvoo.fi/maakuntakirjailijat/sve/allardts_karin.htm); G. Widén, Graninge – en unik miljö, Borgåbladet 7.8.1980; G. Widén, Karin Allardt Ekelunds 100-årsminne, Hufvudstadsbladet 4.9.1995; T. Sundgren, Karin Allardt Ekelund 90 år, Astra 9/1985.
BILDKÄLLA. Allardt Ekelund, Karin. Foto: Per Olov Jansson. Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS)/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.