MEDELPLAN, Daniel 

(ca 1657–1737) 

Boktryckare, figurstickare 

Daniel Medelplan arbetade i alla de tre boktryckerier som grundades i Finland på 1600-talet. Han anställdes vid akademins boktryckeri i Åbo som figurstickare, d.v.s. han skar träsnitt, något han även gjorde för Gezelius boktryckeri i Åbo. Medelplan var den första boktryckaren vid gymnasietryckeriet i Viborg (1689–1693). Medelplan är bäst känd som upphovsman till den s.k. abc-boken från Pälkäne (1719). Hans produktion av träsnitt har visat sig vara mycket omfattande.

Daniel Medelplan föddes i Åbo ca 1657 som son till vagnmakaren Jonas Svensson Medelplan. Man har inte några uppgifter om hans skolgång, men några utpräglade typografiska likheter mellan viborgstryck från Medelplans tid och alster från Gezelius tryckeri i Åbo under faktorn Johan Winters tid låter förmoda att Medelplan gick i lära vid Gezelius boktryckeri. I februari 1687 antogs Medelplan som figurstickare vid akademins tryckeri i Åbo. Av allt att döma deltog han även i tryckeriets dagliga arbete, för akademins konsistorium motiverade sitt beslut med att Medelplan nödvändigtvis behövdes både i egenskap av figurstickare som för tryckeriets övriga behov. I magistratens protokoll för 1682 kallas han boktryckargesäll. 

Medelplan har inte signerat en enda illustration, vinjett eller annat dekorativt material på de träsnittsblock han förfärdigade för Åbotryckerierna och några även för gymnasietryckeriet i Viborg. Det finns dock ett stort antal illustrationer, vinjetter och i trä utskurna bokstäver (anfanger) som kan antas vara av hans hand. En del av dem är uppenbart helt och hållet hans originalproduktion, en del efterbildningar medan en del är rena kopior av bilder som tryckts i utländska skrifter. 

Medelplans färdigheter som tecknare ser inte ut att ha varit speciellt goda. I de arbeten, som från början till slut troligen är av hans egen hand, är formerna och proportionerna obalanserade. Däremot visar framförallt de träsnitt som är tydliga kopior att Medelplan var en god figur-stickare, vilket man kan se bl.a. av de bilder som föreställer valar eller sjöodjur i Daniel Achrelius disputation Cetographia (1683). På många av de motiv som Medelplan har lånat från andra och fritt tillämpat, liksom i några av hans helt egna arbeten, finns det när de är som bäst en njutbar dynamisk kraft. Sålunda är de flesta träsnittsillustrationerna i Elias Tillandz flora Icones novae (1683) och i Enevaldus Svenonius arbete Presbyter rite vocatus (1688) kopior och varianter utförda av Medelplan. I alla avseenden original av Medelplans hand är bl.a. illustrationen i Andreas Hasselqvists Boot-predijkan, öfwer prophetens Jeremiae wakande staaff … (1681) liksom många träsnittsornament. 

Medelplan erbjöd sig också att gjuta typer för akademins tryckeri, men man har antagit att frågan helt förföll. På tre tryck som akademins tryckeri gav ut 1687 förekommer dock en obetydlig mängd hebreisk text tryckt med gjutna typer. En av dessa är en gratulationsdikt på hebreiska som ingår i Hwad denna liufwa tijdh, en hyllningsskrift med anledning av Simon Pauli Paulinus och Magdalena Schaefers bröllop. Dessa till sin form säregna hebreiska bokstavstecken förekommer inte senare, men de antyder måhända att Medelplan utförde de prov på typgjuteri som inbegärdes. 

Daniel Medelplans yttre levnadsöden var skiftande. De dokumenterade uppgifterna om hans verksamhet i Åbo täcker tio år, därefter inledde han 1689 sitt arbete som den förste boktryckaren vid gymnasie-tryckeriet i Viborg. Hans karriär kom dock att vara endast fyra år, varefter han var tvungen att avgå 1693 på grund av ett sedlighetsbrott. Händelsen behandlades i domstol två år senare och han dömdes till döden, men hovrätten förvandlade domen till böter. På grund av hans medellöshet dömdes han till fängelsestraff. År 1697 frigavs Medelplan från fängelset. 

Uppgifterna om hans öden efter detta är sporadiska. De förtäljer dock att han flyttade från Viborg till Tavastland. År 1702 föddes hans son Jonas i Kexholms län, 1709 har Medelplan vistats i Rantasalmi, där två av hans söner begravdes, och i juli 1711 betalade församlingen i Hauho honom för att han bundit in kyrkobibeln. Det är möjligt att Medelplan redan i detta skede bodde i Pälkäne, men den första säkra uppgiften om detta är från 1713, då hans dotter Kirsti föddes där. Enligt kyrkoböckerna var faderns yrke vid denna tid färgare. Följande år begravdes Medelplans hustru i Pälkäne. 

Den s.k. abc-boken från Pälkäne tillverkade Medelplan under det stora nordiska kriget. Gymnasietryckeriet i Viborg hade ödelagts sommaren 1710 och boktryckerierna i Åbo hade avbrutit sin verksamhet 1713. Under de oroliga krigsåren minskade antalet böcker och läskunnigheten avtog. På föranstaltning av några präster skar Medel-plan ut abc-boken på träblock. Han skar ut bokens 28 sidor på lika många trätavlor, med vilka han därpå tryckte en liten bok på papper omfattande 14 blad i oktav, tryckta på bägge sidor. Man känner inte till ett enda bevarat exemplar av denna abc-bok, men det existerar noggranna beskrivningar av den. Biskop C.F. Mennander ägde ett exemplar av boken, som han förde med sig till Sverige då han valts till ärkebiskop i Uppsala. Henrik Gabriel Porthan köpte boken till akademibiblioteket i Åbo 1787, men den förstördes vid Åbo brand 1827. 

Abc-boken från Pälkäne är troligtvis den enda bok i Finland som tryckts med träblock. Upplagans storlek är inte känd, men antagligen var den liten. Tuppen som omtalas i abc-boken är den äldsta i Finland; i tyska abc-böcker har det funnits tuppar redan på 1500-talet och i de svenska böckerna från och med 1600-talet. Senare under 1700-talet blev tuppen en allmän illustration i abc-böckerna. 

Medelplan ingick ännu ett tredje äktenskap och torde ha tillbringat resten av sitt liv i Pälkäne som medellös inhysning, troligtvis sysselsatt med diverse arbeten. Vid sin död var han närmare 80 år gammal. 

Anna Perälä 

Daniel Medelplan, född ca 1657 i Åbo, död 21.8.1737 på Näppilä hemman i Tauriala by, Pälkäne. Föräldrar vagnmakaren Jonas Svensson Medelplan och hans första hustru Margareta. Gift med Gertrud Berendtsdotter, död 7.4.1693, utan officiell vigsel med Maria Axelsdotter 1693−1714, med Kerstin Grelsdotter, död 2.3.1744. 

VERK. Ett stort antal osignerade träsnitt, både illustrationer och dekorativt material för boktryckerierna i Åbo och Viborg: Ungefär 400 figurer och illustrationer, ca 150 vinjetter och övriga dekorationer och åtminstone 350 typer av trä, 28 träsnitt avsedda som tryckblock för en abc-bok. Man känner till ca 30 trycksaker som Medelplan utfört i Viborg. Abc-boken från Pälkäne: Lasten Paras Tawara, elli ABC-kirja, joca on suuren tarpen tähden leikattu Puuhun ja Pälkänen seurakunnan Saarnamiesten toimituxen kautta, Prändätty Pälkänellä Daniel Medelplanilda Tauralan Kylässä 1719. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. H. Nohrström, Eräitä muistiinpanoja n.s. Pälkäneen aapiksesta 1719. Juhlakirja Yrjö Hirnin kuusikymmentävuotispäiväksi 7.12.1930 (1930); C.-R. Gardberg, Boktrycket i Finland intill freden i Nystad (1948); T. Koukkula, Pälkäneen historia (1972); J. Pousar, Daniel Medelplan − kuvainkaivertaja ja kirjanpainaja, Biblio-philos 1984:2; A. Perälä, Suomen typografinen atlas 1642−1827 I–II. (2000); A. Perälä, Tiedon ja taidon kuvat. Suomalaisten painotuotteiden puupiirrokset ja niiden tekijät 1647−1713 (2003). 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4511-1416928957117

Upp